Edin, Gustav Fredrik

Bonde.
Född 1834-08-05 i Bänkerträsk, Piteå landsförs (BD).
Död 1899-03-18 i Södra Brännträsk, Koler, Piteå landsförs (BD).
Dödsorsak: Magkräfta.

Enl. microfich har bonden Jonas Petter Nilsson Granberg (1815-0930) bott på gården tidigare. (Enligt nedteckning av Gustav Edin 1981) Gustavs fader är inte fastställt, men det kan vara troligt att det är Anton Gyllengam. Gustaf växte upp i Bänkerträsk som han lämnade som vuxen. Han hamnade så småningom i Vistträsk där han hade släktingar från sin mors sida. Han fövärvade där ett eget hemman i södra Vistträsk där han även träffade den kvinna som han sedermera gifte sig med.Hennes namn var Catarina Margaretha Jonasdotter Granberg. Makarn bedrev under några år jordbruket som födde häst, kor, får och några getter. På den tiden var det vanligt att man bytte ägodelar såsom hästar och hemman. Även Gustaf deltog i vissa bytesaffärer. Han bytte bort sitt hemman i Vistträsk mot ett kronobygge i Södra Brännträsk nr.1. Detta skedde under våren 1866. Gustaf som då ägde en egen häst och vinterfordon flyttade med hjälp av en svåger till det nya hemmanet i Brännträsk. Det blev en väldigt strapatsrik flytt för det var långt lidet på våren och dom hade många isar att passera. Flytten bestod i två foror där den första foran innehöll makarnas husdjur som bestod i några får och ett par getter. Kon var fastbunden i den andra foran, som innehöll bohaget. Färden gick upp mot Finntjärn, över Storfinnträsk, övre Avan och slutligen över till Brännträsk som var deras mål. Isarna var hårt anfrätta av vårsolen och föret var dåligt. Men när de kom till Finntjärn gick Gustafs häst genom isen. Efter mycket om och men lyckades dom få upp hästen med foran och kunde fortsätta färden. På kvällen nådde man fram till det nya hemmanet i Brännträsk. Hemmanet bestod vid Gustafs tillträde av ett litet boningshus, en liten ladugård, ett stall för en häst samt ett hölider. Allt under tak av näver. Boningshuset innehöll ett storkök och en liten kammare, dock utan eldstad. Den odlade jorden inskränkte sig till ett potatisland. Det kan nämnas att när Gustaf Fredrik tillträdde hemmanet så var ett nytt gårdsställe planerat. En ny byggning stod upptimrad upp till väggbandet. denna byggnad färdigställdes, ladugård för fyra kor samt smådjur uppfördes jämte lador, lider och ett stall för två hästar.Vidare uppfördes en varmbonad sommarstuga jämte förrådsrum,utekällare, en kransåg, ett stort timrad vedbod och i anslutning därtill ytterliggare ett stall för två hästar. Vid Lillfinnträsk byggdes en rejäl timrad koja samt stallutrymme för ett par hästar. Detta var nödvändigt då man bedrev tjärframställnig där i stor skala. Den närmaste doktor i fanns i Öjebyn ca. sju mils gångväg från Brännträsk. På en holme i Brännträsk fanns en tillfällig begravningsplats där bland annat Gustaf Fredriks svärmor var begravd tills det gick att transportera kistan för begravning i Öjebyn. Detta måste ske under vintern då det gick att ta sig fram på snön och isarn. År 1880 ingav Gustaf en ansökan om att få lösa in sitt hemman och enligt syneprotokollet så hölls syneförrättningen den 5:e och 6:e augusti 1881. Förrättare var E.L.V Von Valter med biträde av två nämndemän. Enligt Lagfartsprotokoll hölls ett lagtima vinter- och vårting vid Piteå Tingslag uti Tingshuset i Öjebyn den 16 mars 1883. Nu hade Gustaf fullgjort sitt åtagande som kronotorpare och hade ett eget ägandes hemman. Den totala kostnaden för förrätt- ningen uppgick till 14 kronor och tjugo öre. Det var en rätt stor summa på den tiden. Gustaf Fredrik var en duktig arbetare som även var bra på att läsa och skriva med ensnirklig handstil. Han lärde även sina barn att läsa och skriva. Han hade även sinne för affärer då han uppförde en dammanläggning vid Brännträskets utlopp. Det var sedan Brändåns nedre lopp blivit i ordningställt. Han kunde då det blivit lite vatten i Brändån, sälja vatten för flottningen. År 1884 överläts halva gården till till sönerna Oskar och Johan. Oskar fick överta den gamla gården och halva den odlade jorden. Johan övertog kronotorpet (kallat Brännbacka) men var även delägare i hemmanet. Den 5 mars 1894 sålde han återstående delen i hemmanet till sonen Axel. Denna köpehandling blev inte lagfaren men först 1899 kom ett lagfaret köp till stånd. Då var då både Axel och Julius som stod som köpare. Köpeskillingen var då 800 kronor samt ett så kallat "Fargång" som tillföll Gustafs familj. Under åren 1922-23 inleddes en ny epok för då invigdes den nya vägen förbi Södra Brännträsk. (Kan ha Isak Isaksson Edin som far)